THE BLOG

THE BLOG

Kalla Fakta

NutidPosted by Jerker Porat Wed, March 26, 2014 10:20:19

Jahopp…

Det var min klass som dök upp TV’n i tisdagens Kalla Fakta, det programmet som handlade om matematik. Mina farhågor var att eleverna skulle utmålas som exempel på hur det svenska matematikkunnandet bland svenska elever är sämre jämfört med andra länder. Nu blev det ju som tur var inte det, då reportern var tydlig med att dessa elever hade tur, då de gick i en skola som satsar extra på just matematik.

I inslaget kan det låta som om den svenska matematikens nedgång beror på en enda sak, horisontell vs. lodrät räkning, vilket är att generalisera, men det visar ändå ett förhållningsätt som är mindre lyckat, att man genomför en förändringar som omedelbums ska gälla på alla skolor. Argumenten som fanns för ett lodrätt räknesätt var att det stimulerar en mer artistisk del i hjärnan. Bra så, men det passar långt ifrån alla elever och om man då genomför en förändring som alla ska följa, kommer endast en del av eleverna få glädje av den förändringen, de som har svårt för räknesättet får det svårare.

Som lärare måste man vara flexibel och genom sin profession kunna använda och undervisa om flera olika sätt att räkna matematik på, allt för att eleven själv ska kunna upptäcka vilka modeller som fungerar bäst för denne.

Matematikundervisning, traditionellt sett, är en envägskommunikation från antingen läraren till eleven, eller från boken till eleven. Eleven blir duktig på att räkna de talen som står i boken, och den blir duktig på att göra provräkningar. Det bidrar dock inte så mycket för förståelsen för hur eleven ska få glädje av sina kunskaper, vilket gör att eleven blir omotiverad. Det finns massor med studier som visar att om eleven får ansvar, får känna förväntningar och jobba med ett stimulerande slutmål ökar produktionskvaliteten, dvs. eleverna skapar en produkt istället för att programmera in statisk kunskap som i bästa fall kan användas till liknande räkneoperationer som de som de mött i boken.

Ett exempel på ett projekt som mina elever nu gör är att de inhämtat kunskap om vilken typ av företag/organisation/service som innevånarna i Nora saknar. Deras uppgift är då att starta den typen av verksamhet, vilket kommer att leda till att det kommer att poppa upp ett IKEA-varuhus, ett nytt äventyrsbad och ett McDonalds här i Nora. Eleverna ”driver” då dessa verksamheter och lär sig hur man driver företag m.m. I projektet ingår också inspel från verkligheten, hur reagerar McDonalds-restaurangen på salmonella-smittat kött, hur mycket beräknas förlusten bli, vad händer om det blir en klor-läcka i badhuset m.m? Vilka typer av förmågor får vi in liknande projekt? Eleverna är fria att använda vilka metoder de vill när de ska räkna restaurangmoms, kommunrabatt i badhuset, årskort, utställningsyta i varuhuset m.m. Hur ska infarten till IKEA-varuhuset se ut för att klara av trafikströmmen? Vi bygger kunskap hela tiden när vi jobbar i projektform och eleverna i gruppen använder den metod som passar dem bäst, i deras olika roller i företaget, och där företagets framgång beror på hur väl eleverna kan samarbeta och leverera och presentera utfört arbete till övriga i ”företagsledningen”.

Mina elever jobbar också i matteboken...