THE BLOG

THE BLOG

En till en

NutidPosted by Jerker Porat Fri, September 06, 2013 18:44:26

Öppna datorer vs. låsta datorer.

Många kommuner gör det misstaget att låta sina pedagoger och elever arbeta i en stängd och låst IT-miljö. Det bromsar in den digitala utvecklingen vilket gör att ett dynamiskt arbetssätt, vilket digitala verktyg tillåter, blir statisk. Jag ska föra en argumentation kring öppna datorer. Vi börjar med den första punkten.

1. Den dynamiske läraren och eleven.

En öppen dator ger pedagogen möjlighet att testa olika program på datorn och snabbt göra en installation av ett program denna har läst om på internet, i en blogg eller tidning. Den kan då göra en utvärdering om detta programmet var bra eller om det inte passade lärarens behov. Läraren kan sen instruera sina elever om hur man laddar ner det programmet och sen är det bara att köra. För elevernas del kan de lära sig installera program som läraren visar, De för också möjlighet att installera appar och program som de själva är intresserade av och få en känsla av personligt ägande av datorn. Om eleverna och kollegiet har tillgång till olåsta datorer kan de också själva utföra en ominstallation av operativsystemet. Det kan ju hända att datorn är så infekterad med program av alla möjliga slag att datorn inte längre är brukbar mer än på minsta möjliga fart. Då kan läraren och eleven tillsammans göra en ominstallation och då vinner vi en pedagogisk vinst i det hela, något jag kallar "extra curricular knowledge", att man lär sig saker utanför läroplanens mål. Eleven och läraren pratar tillsammans om varför datorn inte längre fungerar så bra. Det är också en ekonomisk fråga.

2. Den ekonomiska frågan.

Att låta IT-avdelningen på kommunen skjuta ut programvara kostar tid och därmed pengar. IT-teknikern kanske inte har tid att sätta samman programpaketet just vid det tillfället, och återigen bromsas den dynamiska processen. På Spyken i Malmö har man en s.k. "student helpdesk" av särskilt intresserade elever som kan hjälpa till om det behövs, vilket underlättar både för pedagogerna och avlastar IT-enheten. Vi kommer återigen till uttrycket "extra curricular knowledge".

3. Elevens hanterande.

I avtalet står det skrivet att eleven får installera program som den vill ha, om den kan motivera detta. Den får heller inte ladda ner eller titta på upphovsrättsskyddat material eller pornografi på de datorer som de får nyttja. Man kan ju tänka att "jamen dåså, de får ju inte så då gör de säkert inte det". Eleverna vet dessutom att de inte får paja en glasruta, men det händer ändå. Ansvaret ligger på eleverna, vilket ger förutsättning för kunskap det också.

4. 21st Century skills

Det handlar till stor del om uttrycket "extra curricular knowledge". Att man inför framtiden tränar på att hantera en dator som något mer än att titta på SVTplay eller vara social med. Denna träning bromsas också av låsta system.

Jag har varit runt och föreläst inför många kollegor på många skolor, och jag ser frustrationen bland de som har låsta system. Det är bakbundna och de upplever inte att den nya utrustningen fyller den vision de haft.